Hur mycket ska jag behöva ta?
12 hela år har jag varit utsatt för hemskt mobbning, hån, kränkningar, diskriminering, utfrysning mm.
Åren går och jag blir bara äldre och jag får se och veta mer hur samhället fungerar.
Idag fick jag dokument på mycket av det som hände på gymnasiet, all den hemska mobbning jag blev utsatt för där som då gjorde att jag till slut blev sjuk både fysiskt och psykiskt vilket ledde till att jag blev tvungen att avsluta mina studier, det var idag den 17 dec 2018 som jag skrev ut mig från gymnasiet.
Jag läste papprena och enligt skolan så har allt jag har varit med om visst inte hänt och jag bara ljuger, hittar på, det står även att det är jag själv som inte ville umgås med klassen att jag själv gjorde så det blev så här hemskt.
Allt jag har sagt vände de på och fick det till att jag var felet, att jag ljuger, att jag är sjuk, att jag inbillar mig, det var så många fel i papperna.
När jag läste det så mådde jag skit, jag bröt ihop, jag kände att jag betyder inget, jag fick ont i magen, blev mycket illamående och arg, till slut grät jag, detta gjorde så ont i mig.
Jag var bara ett litet barn när all mobbning började, bara ett litet barn en liten 7 åring, ett barn ska absolut inte behöva gå igenom allt jag har gått igenom, ingen ska behöva gå igenom det jag har gått igenom.
Hur kan vuxna människor vara så hemska, hur har det ens mage till att vara elaka mot ett litet barn, jag blir så arg.
När jag flyttar så kommer jag absolut inte bo i denna stad, jag tänker inte utsätta mina kommande barn för detta när de väl kommer i framtiden, denna stad har jag nästan inget gott och säga om, jag har blivit så hemskt behandlad här att det finns inget här som skulle göra att jag med vilja skulle stanna kvar.
Hur mycket ska jag behöva ta, hur mycket ska jag behöva tåla, jag kan ta hemskt mycket men jag är en människa inte en maskin.
Något positivt behöver hända nu, jag vill bara att sanningen ska komma fram, att jag får min upprättelse.
Detta skrev jag 17 December 2019, detta skrevs innan jag kom med i NLT (Nya Lidköpings Tidningen) det positiva som skedde efter detta var att jag blev intervjuad av NLT och sedan fick en artikel om mig och all mobbning jag hade varit med om i skolan. När denna Artikel om mig kom ut så fick jag verkligen se vilka som vara mina vänner och vilka som inte var det, vilka som stod på min sida och vilka som inte gjorde det. Det var trevligt när främlingar hörde av sig till mig och berömde mig så otroligt mycket för artikeln, och för att jag vågade tala ut om allt hemskt som jag hade varit med om i skolan. Folk tyckte det var så modigt och otroligt att jag faktiskt hade modet att tala ut om det.
Än idag efter att artikel har varit ute ett tag så får jag se vilka som är på min sida och vilka som inte är det. Artikel kom ut i April detta året 2020.
Några visdomsord.
Man ska inte umgås med folk som inte accepterar dig för den personen du är. Man ska bara umgås med folk som accepterar en, stöttar en och skyddar en. Man ska umgås med folk som man mår bra av och inte som trycker ner en. Vi är alla Underbara, Fantastika och Vackra på vårt egna sätt, alla ska få vara sig själva utan att folk ska kränka, diskriminera eller håna en. Du är Värdefull just som du är. 💖
